Finnmarksturen och funderingar om framtiden

Söndagens FMT blev en fruktansvärd besvikelse från min sida. Kändes bra innan start och jag var laddad. När starten gick så tappade jag dem ryggarna som jag planerat att gå på nästan omgående, tryckte på men det gick inte att komma i kapp. Efter en ca 2 mil så kom kroppen igång på riktigt och jag började jaga, kanske tog i och drog lite för mycket för efter trappen så sa det stop. Jag orkade inte trycka på i backarna och alla negativa tankar kom upp, är det roligt att tävla, varför sitter jag här, det är lika bra att kliva av, tankarna var många. Men jag bet ihop och körde på och rullade in på 2:52, en minut snabbare än 2014, nöjd? inte ett dugg...
Nu i veckan ska jag ta mig en funderare på vad jag vill med cyklingen, älskar att träna, hårt och mycket. Men tankarna och frågorna som farit omkring i huvudet på både Lida och FMT är inte positiva. Sitter och har tråkigt helt enkelt, känner ingen glädje i att slita hund i 6-7 mil, det är helt ok i skogarna på stigarna men så fort det bli grusväg så kommer dem negativa tankarna, inte kul.
Men i Torsdags så var jag Nilsen och Adde upp till Edsbyn och körde Helsingecupen XC, vilken glädje det var. Jag hade sjukt kul på banan, tre varv fullt ös. Har inte kunnat köra den lokala serien som vi har i Gästrikland då mina arbetstider ser ut som dom gör. Men nu ska jag göra allt jag för att kunna medverka på dom sista tävlingarna, åker nog upp och kör dem sista i Hälsingland med.
Så som det känns nu så blir det bye bye långlopp och hello XC tävlingar :-)
Nu har jag inte varit i närheten av cykeln på två dagar förutom när jag tvättad den i går, tänkte köra ett lättare pass i dag eller så spar jag det till i morgon för att sen köra igång som vanligt på Fredag igen.
Dom säger att vila har en positiv inverkan på kroppen, tar åt mig det till fullo denna vecka!

Drar på. Foto:Andres Almhed